Vinhistoria

Efter bekymren med Phylloxera blev vinfälten åter planterade, snabbt och effektivt. Mycket tack vare subventioner från staten och nyetablerade vinstockar i Smederovo (1882), Buovo (1886), Jagodina (1889) och Aleksandrovac..

Efter intåget av turkiska erövrare miste vinproduktionen sakteliga sin betydelse då islam förbjuder konsumtion av alkohol. Särskilda trupper av turkiska soldater, så kallade ”akinci”, anlitades för att förstöra vingårdar.

Efter att ha nått Balkan på 800-talet kom de slaviska stammarna i kontakt med vinodling. Utvecklingen av medeltidens serbiska stat under Nemanjić-dynastin (från 1000- till 1300-talet) medförde även den ett ökat intresse för vinframställning.

Det finns tecken på att druvor var kända för befolkningen i Serbien redan under stenåldern. Men de fossiler man hittat i arkeologiska utgrävningar i Vinča (i närheten av Belgrad) kommer mest troligt från vildvuxna vindruvor som troligen användes som mat.